Sista helgen med gänget

Foto: Maria/SHM

Skolan har börjat. Hösten tjugohundranio väntar. Snart är 00-talet slut, precis som sommarens aktiviteter.

Men inte än. 

Arkeologihelgen 29-30 augusti kl. 12-15 rundar av sommarens utgrävning.

 Ta chansen att gräva själv tillsammans med familjen på museets innergård för sista gången i år! Passa på att se fynden från sommarens utgrävning innan det är för sent. Benexpert Leena Drenzel och konservator Ulrik Skans finns på plats och visar upp ben, svarar på dina frågor och visar spännande föremål från museets samlingar.

Kom kom! Gräv med oss!

 

 /Maria

Skynda >> Fynda!

Det är sensommar i Stockholm och regnet har grävt några vattenpölar i schaktet. En utmärkt dag för att tvätta och sortera föremål tillsammans med barnen.

Varje upphittat föremål bär på en historia, och behöver därför sparas. Genom att göra rent föremålen med tandborstar kan vi se och  ta reda på mer om vad föremål användes till.  Föremålen kan också berätta för oss om vad som har hänt på platsen för länge sedan, innan sakerna hamnade i marken.

Grävningen och sommaren är på upploppet.  Kom på besök under nästa veckan och hjälp oss gärva klart! Här ser vi Adam gräva med Paula.

Lådan är full

Foto: Maria/SHM

Foto: Maria/SHM

Vi har också ett tips att komma med. Nästa söndag 30 augusti är det dags för Arkeologihelgen. Vi firar Arkeologins dag med att bjuda in några experter. Benexpert Leena Drenzel och konservator Ulrik Skans finna på plats mellan kl 12-15. De visar upp ben, spännande föremål från museets samlingar och svarar på dina frågor.

Välkommna! Hoppas alla får en bra vecka så länge.

 /Maria

Munhygien under 1800-talet

Ibland dyker det upp mystiska saker som vi har svårt att förstå vad det är och vad det har använts till, ett av mysterierna har nu lösts. En liten sak som vi trodde var ett  beslag till någonting visade sig vara en tandborste från 1800-talet! I Sverige började man använda tandborstar under 1600-talet men som med de flesta nymodigheter tog det ganska lång tid innan det accepterades av alla. Eftersom det i stort sett bara var adelsmänniskor som borstade tänderna var det inte ovanligt att skaften till tandborstarna var gjorda av silver eller elfenben, och själva borsten kunde till exempel vara av svinborst. Först på 1800-talet började tandborstar bli vanliga i hushållen och sitället för tandkräm hade man ett slags tandpulver som ofta var kolpulver eller kritpulver.  

Foto: Kerstin Odebäck/SHM

Förr i tiden visste man inte riktigt varför man hade tandvärk eller dålig andedräkt och för att bota dessa besvär kunde man ta till följande knep:

Tandvärk – Ta en spik och tryck in i tanden tills det blöder, slå sedan in spiken ordentligt med en hammare i väggen. På så vis flyttas värken. Självklart kan du också bege dig till närmaste smed och få hjälp att dra ut tanden, men kom då ihåg att det finns en stor risk att de andra tänderna tar skada och att du får ännu mer tandvärk.

Dålig andedräkt – Låt en häst andas i munnen på dig eller tugga kryddnejlika.

/Kerstin

Idag kan du fynda möbelkrokar, Glimabrottas eller gå på guldjakt

Emil tror att det är en spik från en möbel, nr 202. Foto Hanna Nydahl/SHM

Idag händer det mycket på museet. Det är 15-års jubileum av museets Guldrum. Vilket innebär att vi har en guldrumsvecka med extra aktiviteter. 

Guldrummet 15 år

• Tid: 10 – 16 augusti 2009 kl. 13:00 – 15:00

• Kl. 13-15 Guldverkstad för hela familjen i Fornverkstan 
• Kl. 15. Specialvisning i Guldrummet
• Gå på Guldjakt på museet. Formulär hämtas i entrékassan.
• Guldsmeder sitter och jobbar i Lejongången. Där ställs även ut och guld- och silver föremål som ingår i en guldsmidestävling. 

Dessutom kan man se uppvisning av och delta i den urgamla

Glimabrottningen

Idag och i morgon mellan 13.00-15.00, uppvisning och möjlighet att själv prova.  Glima är den äldst bevarade fornnordiska kampkonsten med anor från vikingatid.  Oömma kläder rekommenderas.
Tid: kl 13 och 14.

 Ja, om inte detta räcker för ett besök hos oss så kan vi ju alltid locka med att ni kan baka järnåldersbröd, klä ut er till vikingar, spela spel och delta i vår spännande utgrävning. De sista dagarna har det kommit så många nya och ovanliga föremål i vår utgrävning.  Kannske blir det du som gör sommarens mest ovanliga fynd?

Hoppas vi ses!

/Marie

Gamla trasor eller lyxföremål?

Det finns många spännande saker som väntar på att bli uppgrävda, ingen dag är en annan lik på en arkeologisk utgrävning. Här ser vi en bit av ett spunnet band av silvertråd som lika gärna kan ha suttit på en kudde som ett klädesplagg, och kan vara från äldre medeltid. Precis som band från Birka saknas varpen på bandet, alltså kärnan som håller ihop trådarna. Varpen var troligen av silke eller lin.  Kanske är det här en del av någons finaste favoritkudde…?

Foto: Kerstin Odebäck/SHM

Vi hittar många blyknappar från den tid då Svea Livgarde huserade på museets nuvarande innergård. Det verkar som att soldaterna varit ganska slarviga eftersom de tappat så många knappar. Frågar är vem som förlorat en väldigt fin satängbeklädd knapp? De svarta trådarna kan tyda på att knappen kommer från ett land i fjärran och är så pass gammal att till och med Gustav III skulle bli grön av avund om han såg den under sin livstid (man gillade satängknappar på 1700-talet…).

Foto: Maria Georgieva/SHM

Apropå knappar och soldater verkar det som att någon militär tappade sina kläder. Vi har nämligen hittat delar av ett vävt ylleplagg. Tyger är av väldigt fin kvalitet och var en gång i tiden randigt. Vi får hoppas att han inte frös.

Foto: Kerstin Odebäck/SHM

/Kerstin

lnVad åt man egentligen?

Joel tror att man åt ostron när det var fest och så tappade man ett skal, nr 385. Foto Hanna Nydahl/SHM.

Idag är det riktigt hett på gården, solen gassar skönt. Men vi har parasoll över vårt schakt och så har vi ett stort tält där vi tvättar och sorterar alla föremål som vi hittar. Det betyder att trots att det är väldigt hett så är det okey att gräva i skuggan av våra parasoll och sortera i tältet.  Så kom hit och hjälp oss undersöka vår gård. Vi har just tagit upp 4 nya rutor.  De bara väntar på att bli utgrävda av just dig. Vem vet kanske blir det just du som hittar sommarens häftigaste och märkligaste föremål? Efter allt slit i grävningen kan du baka ett gott järnåldersbröd, klä ut dig till en viking och spela vikingatida spel samt leka vikingatida lekar.I utgrävningen hittar vi mycket rester från måltider. Vi har tidigaret talat om de djurben som vi hittat. Man har ätit måltider tillredda av olika fiskar, kor och grisar. Men vi har också hittat några få skal från ostron. Förra året fann vi även några skal efter blåmusslor.  Joel tror att man har haft ett kalas där man ätit ostron. Vad tror du har hänt? Var det ett ensamt ostron som simmade omkring och sedan dog eller var det en fin fest där man åt ostron.

Hänge eller knapp?

 

Ibland hittar man vackra saker, som det kan vara svårt att veta vad det har varit för något.  Det syns inte så bra på bilden men det är en röd facettslippad sten. Två flickor, Johanna och Anna hittade det och tyckte att den såg ut som en röd pärla.  De skrev ” En flicka kan ha haft pärlan på sitt halsband för länge sedan. Flickan kan ha tappat halsbandet när hon varit på en fest”. /Marie

Facetterad knapp. Foto Marie Svedin/SHM

Hur gamla är militärknapparna?

Knappar kan se väldigt olika ut. De kan vara gjorda av trä, horn, porslin, glas, bly eller plast. De knappar som vi hittar är oftast gjorda av någon slags bly eller bronslegering (blandning). De flesta knappar vi hittar kommer från när militären fanns i kvarteret (1805-1929), innan museet fanns här.   Här om dagen hade vi besök av en familj som kunde mycket om äldre militärkläder. De var med i ett militärhistorisktsällskap. De brukar klä ut sig till militärer från 1700-talet. Vi hade intressanta diskussioner om de militärknappar som vi hittar. Vissa av knapparna är märkta med fabrikens namn, Sporrong Stockholm, eller Sporrong & c0. Detta företag, som fortfarande finns här i Stockholm har gjort knappar, medaljer och andra finmekaniska föremål sedan 1666. Om knapparna var märkta med Sporrong  så är de tillverkade under fadern Karl Klas Sporrong  (1819-1869) tid.  Han tog över företaget 1842. När sedan sonen Fredrik Sporrong (död 1896) tog över företaget skrev man Sporrong & co på dem.  Sedan har vi också knappar som är  helgjutna och inte har något fabriksmärke på sig är antagligen äldre, men de kan också vara tillverkade av andra företag som inte märkte dem.  På detta sätt kan man klura ut hur gammla knapparna är. Vi har även platta knappar som vi inte riktigt vet hur och av vem de använts. Kanske kommer de från nationella dräkten som Gustav III införde. I så fall skulle de ha varit klädda med tyg. Men detta är bara spekulationer. Kanske finns det någon som läser detta som kan hjälpa oss och berätta om vad dessa knappar använts till.  Så du som kan om knappar skriv till oss!

/Marie

Här är några exempel på de olika knapparna som vi hittat:

Platt knapp med kronor på, har tillhört en uniform. På baksidan står det CCS Spoorong & co.

Framsidan av en platt knapp. Foto Marie Svedin/SHM

Baksidan på en av våra knappar där det står Spoorong & co. Foto Marie Svedin/SHM

En annan knapp där det också står CCS Spoorong & co på baksidan.

De flesta knappar som vi hittar är av enkel typ. De har använts i enklare arbetsuniformer, i underkläder eller i en uniform som man hade innan man fick sin riktiga uniform.

Här har Viktoria och Emma utifrån två likadana knappar berättat olika historier!

Viktoria tror att det är en militärknapp, nr 303. Foto Hanna NYdahl/SHM

Emma tror att någon tappade knappen från en jacka då de grävde. Foto Hanna Nydahl/SHM

Två olika torsksorter

Oskar säger att fiskkotan har suttit på en fisk som blivit uppäten, nr 102. Foto Hanna Nydahl/SHM.

Fiskfjäll, nr 156. Foto Hanna Nydahl/SHM

Hanna skrev häromdagen att hon tyckte att de mest intressanta benen var fiskbenen. Jag kan hålla med om att de är spännande. Det har ätits många fiskmåltider här, vilket fiskfjället och kotan på bilden är bevis på.  Kotan kommer från ryggraden på fisken. Ibland hittar vi även tunna ben som suttit fast på kotan, men oftast är de för små och har gått sönder. Det är ganska fantastiskt att fiskfjäll som är så små och tunna kan bevaras flera hundra år i marken. De kan ibland vara 1000 år gamla och komma från vikingatiden. Våra specialisterna på ben (osteologerna), Lisa och Jonny har berättat att vi hittat fiskben från bland annat gädda, torsk, abborre och strömming både från årets utgrävning och från tidigare år. En spännande sak med torskotorna från årets utgrävning är att de kommer från två olika torsksorter. En torsk som finns i Östersjön och som man vanligen hittar på utgrävningar vid kusterna i östra Sverige. Men sedan finns det även några kotor från en torsksort som finns i Atlanten. Undrar hur den har kommit till Historiska museets gård?  Om ni har några förslag på hur dettta gått till skriv gärna ett förslag här på bloggen.

/Marie

Blandat väder…

Den senaste veckan har vädret varit väldigt omväxlande, sol blandat med häftiga regnskurar. Vi har fått parasoller som hjälper mot det värsta och grävningen har varit i full gång. Här är lite bilder från grävning och fyndsortering…

Action i schaktet I: Maria är med och gräver. Foto: Hanna Nydahl/SHM

Action i schaktet II: Kerstin sitter på schaktkanten och diskuterar fynd. Foto:Hanna Nydahl/SHMHär sorterar vi fynd. Foto: Hanna Nydahl/SHM